Varför är sömn så viktigt?
Sömn är en grundläggande behov för kroppens vila och återhämtning. Under sömnen reparerar och återställer kroppen sig efter dagens påfrestningar. Detta är avgörande för optimal kroppsfunktion och att vakna upp utvilad. Utöver fysisk återhämtning är sömn även betydelsefull för mental hälsa. Genom att bearbeta dagens information under sömnen förbättras inlärning och minne samt att det stärker vårt emotionella välmående, vilket minskar risken för depression och ångest.
Sömnen är också nödvändig för immunförsvaret. Under sömnen producerar kroppen försvarande proteiner som bekämpar sjukdomar och infektioner. Otillräcklig sömn kan försvaga immunförsvaret och öka mottagligheten för sjukdomar.
Att sova tillräckligt förbättrar också koncentration och prestation. En väl utsövd hjärna främjar alertness och produktivitet under dagen, medan sömnbrist kan påverka fokus, problemlösning och beslutsfattande negativt.
Sömn påverkar även vikt och ämnesomsättning genom hormonreglering. Otillräcklig sömn kan rubba aptit och ämnesomsättning, vilket ökar risken för övervikt och hälsoproblem.
En regelbunden sömnrutin och en bekväm sovmiljö är viktiga för att optimera sömnkvaliteten och därmed hälsa och välbefinnande.
Vad är en god återhämtande sömn?
Det skiljer mycket mellan de sömnstadiernas olika effekter. Sömnen är uppdelad i olika sömncyklar på cirka 90 minuter vardera, och under en cykel växlar sömnen mellan olika faser:
Insomningsfasen:
Du sover ytligt och är lättväckt
Bassömnen:
Den så kallade normalsömnen
Djupsömnen:
Det är här som kroppens återhämtning och uppbyggnad pågår. Hjärnan arbetar långsammare, tillverkningen av stresshormon minskar och musklerna slappnar av. Du är svår att väcka och kan känna dig förvirrad om du blir väckt och det tar tid innan du känner dig vaken.
Drömsömnnen:
Även kallad REM-sömn (Rapid Eye Movement) som betyder snabba ögonrörelser.
Bassömnen och djupsömnen förkommer regelbundet under natten tillsammans med perioder av drömsömn. Drömmar förekommer under de olika stadierna men är vanligast under REM-sömnen, då arbetar hjärnan på ett aktivt sätt som påminner om när du är vaken.
För att uppnå återhämtning gäller det att du får tillräckligt av den djupa sömnen. Ju längre du varit vaken, desto djupare blir din sömn. Det är lättast att sova och få djupsömn när kroppens inre klocka är inställd på att det är natt och ämnesomsättningen är låg.
Sömnbehov vid olika åldrar
Sömnbehovet varierar beroende på åldern. Spädbarn och småbarn behöver betydligt mer sömn än vuxna. Nyfödda sover vanligtvis upp till 16 till 20 timmar per dag, medan småbarn i åldern 1 till 3 år behöver ungefär 12 till 14 timmar sömn. Förskolebarn i åldrarna 3 till 5 år behöver vanligtvis 10 till 12 timmar sömn per natt. Sömnbeteendet förändras när vi blir äldre. I tonåren minskar sömnbehovet något till cirka 8 till 10 timmar per natt. Vuxna behöver generellt sett 7 till 9 timmars sömn för att känna sig utvilade och fungera optimalt under dagen. Äldre vuxna har oftast lite kortare sömnbehov och kan vara nöjda med 6 till 8 timmars sömn. Att förstå vårt individuella sömnbehov är viktigt för att kunna möta det och upprätthålla god hälsa. Att regelbundet uppnå tillräckligt med sömn är avgörande för att förbli fokuserad, energifylld och för att främja optimal kroppsfunktion.
Effekter av sömnbrist
Effekterna av sömnbrist kan vara betydande och påverka både vår fysiska och mentala hälsa. Långvarig sömnbrist kan leda till en rad negativa konsekvenser. På det kognitiva området kan brist på sömn påverka vår koncentration, uppmärksamhet och inlärningsförmåga. Det blir svårare att bearbeta information och fatta beslut, och vår reaktionshastighet kan försämras. Detta kan i sin tur påverka vår produktivitet och prestation i skolan, arbetet eller andra aktiviteter.
Sömnbrist kan även påverka vårt humör och vår emotionella reglering. Vi kan känna oss mer irriterade, känslomässigt instabila och ha svårare att hantera stressiga situationer. Det kan även öka risken för utveckling av ångest och depression.
Fysiskt kan brist på sömn ha allvarliga konsekvenser för vår hälsa. Det kan påverka immunsystemets funktion och göra oss mer mottagliga för infektioner och sjukdomar. Det kan även öka risken för att utveckla kroniska tillstånd som hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och fetma. Sömnbrist har också kopplats till en ökad risk för olyckor, både i trafiken och på arbetsplatsen.
Vad händer när man dygnar?
Att dygna, det vill säga att vara vaken i 24 timmar eller längre, kan påverka kroppen och mentala funktioner på liknande sätt som att ha en viss mängd alkohol i blodet. Studier har visat att dygnande kan ge liknande prestandaförluster som att ha omkring 0,8 promille alkohol i blodet.
När vi är vakna under långa perioder blir vi allt mer trötta och vår kognitiva förmåga försämras. Det blir svårare att koncentrera sig, tänka klart och fatta beslut. Reaktionsförmågan blir också nedsatt, vilket kan öka risken för olyckor och misstag, särskilt vid aktiviteter som kräver skärpt uppmärksamhet, till exempel att köra bil.
Att dygna stör den naturliga sömncykeln och kan leda till sömnproblem. När vi sedan försöker sova kan det vara svårt att somna eller få en djup och återhämtande sömn. Det kan resultera i att man känner sig trött, nedstämd och mindre produktiv även efter att ha fått några timmars sömn.